jag vet i fan vad det är med mig.
jag är yr. jag är trött. jag får sånnadär "svimningsanfall" då allt blir svart.
har världens ångest, men vet inte för vad.

känns bara som något ska hända snart. som får mig att falla till botten.
eftersom varje gång allt blir någorlunda bra, så händer det alltid något.
varför ska man aldrig få vara få topp?
varför ska för en gång skull allting inte kunna få vara bra?
eller allt kan aldrig nånsin bli perfekt och bra igen.
men så bra de bara kan bli i alla fall.

en sak som är positiv är att snart slutar skolan, då har man inte så mycket att tänka på.
fast jag ska inte klaga på skolan eller säga att det är jobbigt, för de är de absolut inte.
allmänt ser det faktiskt ut att bli en bra sommar, och det är jag glad över.
för jag ska njuta så mycket som möjligt den här sommaren och vara full med energi i höst när vi börjar igen.



här är tre bilder som får mig känna mig glad, för man ska väl fokusera på det som är bra?